Bättre eftervård räddar liv

- En nationell satsning för att minimera riskfaktorerna, högt blodtryck, höga blodfetter, brist på motion och rökning, för en ny hjärtinfarkt eller stroke skulle spara liv och lidande och dessutom spara stora vård- och sjukskrivningskostnader, säger Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Den akuta hjärtsjukvården blir allt bättre och antalet människor som dör i akut hjärtinfarkt har på tjugo år mer än halverats. En stor del av detta beror på förbättrade metoder i det akuta omhändertagandet.

Rehabiliteringen och stödet till livsstilsförändringar har däremot inte hängt med i den här utvecklingen.

Det visar inte minst kvalitetsregistret Sephias siffror för 2013, där endast 12 procent nådde de fyra viktigaste målvärdena för att undvika en ny hjärtinfarkt: rökstopp, blodtryck, blodfetter och fysisk träning.

Detta trots att följsamheten till riktlinjerna för läkemedelsförskrivning är mycket god, det vill säga patienterna får den medicin som de ska ha.

Forskning visar att ett rökstopp minskar risken för en hjärtinfarkt med 43 procent jämfört med att fortsätta röka. Att följa livsstilsrekommendationer, mat och motion, innebär 47 procents lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med att inte följa dem.

Ny svensk forskning visar också att fyra av fem hjärtinfarkter hos män kan undvikas om männen äter hälsosam mat, rör på sig, har koll på midjemåttet, dricker måttligt med alkohol och inte röker.

- Om de människor som genomgått en PCI skulle följa en hjärtskyddande livsstil skulle vi kunna förebygga ett stort antal hjärtinfarkter i Sverige varje år, säger Pelle Johansson, forskningsansvarig på Riksförbundet HjärtLung.

Men Riksförbundets egen studie av patienter som genomgått en ballongvidgning visar att en av sex fortfarande röker och knappt hälften deltar i motionsverksamhet. Endast en av tre patienter uppfattar informationen från vården som att de har kvar sjukdomen att de behöver ändra sitt sätt att leva.

Majoriteten lever alltså på samma sätt efter som före hjärtinfarkten.
- Förändringsprocessen börjar i samtalet med vårdpersonal. I det samtalet är det viktigt att få med anhöriga, partnern eller en familjemedlem. Har man med de närstående så ökar förutsättningen att lyckas med att anamma en mer hälsosam livsstil, säger Pelle Johansson, forskningsansvarig på Riksförbundet HjärtLung.

Kontakt:

Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, 073-914 51 24
Pelle Johansson, forskningsansvarig på Riksförbundet HjärtLung, 08-55606206

SPICI-studien

SPICI-studien visar att av 1073 patienter rökte en av sex fortfarande två månader efter sin PCI-behandling. 47 procent deltog i 30 minuters fysisk träning 4-5 gånger i veckan och 55 procent följde kostråd om frukt och grönsaker.

Fyra gånger högre risk

OASIS-studien visar att PCI-patienter som fortsatte röka och inte ändrade kost- och motionsvanor hade en fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtdöd, jämfört med icke-rökare som ändrade diet och började motionera.

OASIS-studien visar att 6 procent av hjärtinfarktpatienterna får en ny hjärthändelse inom sex månader. Beräknat på Sveriges 18 000 PCI-patienter uppskattas hjärthändelserna till 1100-1200 fall.