Brasan ger effekt på hjärta och lungor

januari 21, 2019

Att tända en brasa i vintermörkret tycker de flesta är mysigt. Men hur påverkar vedeldning vår hälsa? Vid Umeå universitet forskar man om vedeldningens effekt på lungor, hjärta och blodkärl. Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Forskare med glasögon.Överläkaren och forskaren Ala Muala har i många år studerat vilken effekt vedeldning har på lungor och hjärtkärlsystem. Resultatet från forskningen visar att rök från vedeldning är ett folkhälsoproblem. Bland annat påverkar vedrök luftrören negativt, något som kan kopplas till försämring av både astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

- Vi har i experiment, där unga, friska personer exponerats för sotig vedrök, sett att vedrökspartiklarna i den inandade röken tenderar att bli kvar i lungorna i högre grad än för andra luftföroreningspartiklar. Vi har även visat att exponering för vedrök gör att cellerna inte mognar som de ska och att en del celler dör. Detta påverkar immunförsvaret negativt, det vill säga kroppens förmåga att försvara sig försämras och kan förklara varför det är vanligt med luftvägsinfektioner i samhällen där man lagar mat över öppen eld, säger Ala Muala.

Hjärtfrekvens, puls och kärlstyvhet påverkas av vedrök

Forskargruppen i Umeå har även studerat hur hjärta och blodkärl påverkas av rök från vedeldning. Också här har man sett negativa effekter. Man lät friska personer exponeras för vedrök i en exponeringskammare i koncentrationer som kan förekomma vid luftföroreningstoppar och mätte hjärtfrekvens, pulsvariation och kärlstyvhet både under tiden de exponerades för vedrök och efteråt.

- Vi såg direkta effekter i form av ökad kärlstyvhet, försämrad pulsvariabilitet och förhöjd puls. Den kärlstyvhet som uppmättes var nära identisk med den man tidigare noterat efter exponering för dieselavgaser. De flesta vet att man ska undvika att andas in avgaser, men medvetenheten om riskerna med att andas in vedrök är sannolikt inte alls lika stor.

"Större påverkan på människor med KOL"

Det är unga och friska forskningspersoner som deltagit i de experimentella studier som genomförts vid Umeå universitet, och dosen vedrök som då andats in har då varit väl kontrollerad. Trots detta ser man en akut påverkan på hjärta, kärl och lungor.

- Personer med etablerad hjärt- eller lungsjukdom påverkas förmodligen mycket mer, säger Ala Muala, och eftersom personer som har KOL andas fort, det är inte ovanligt att de tar 25-30 andetag per minut per andetag, får de i sig fler vedrökspartiklar som också i högre utsträckning stannar kvar i lungorna.

Om man vill minska utsläppen från vedeldning, är det viktigt att elda i en modern miljögodkänd utrustning under kontrollerade förhållanden för att utsläppen ska blir så låga som möjligt.

- Man ska tända uppifrån och aldrig elda fuktig ved, eftersom det då bildas mer sot och högre nivåer av andra farliga föroreningar liksom ytterst små rökpartiklar, som kan ta sig in i lungor och blodkärl.

Vedeldning den största källan till partikelutsläpp

I dag uppskattas småskalig vedeldning utgöra den enskilt största källan till partikelutsläpp i Sverige, följd av tung dieseltrafik och arbetsmaskiner.

Enligt Naturvårdsverket bidrar utsläppen från vedeldning till att sammantaget cirka 1 000 personer dör i förtid. EU och svenska myndigheter arbetar för att utsläppen ska minska, bland annat inför Boverket från 1 januari 2019 fullt ut nya och hårdare krav på kaminer och pannor som eldas med ved och pellets.

De ändrade utsläppskraven gäller vid nybyggnation. Du som redan har en panna eller kamin berörs inte den ändrade kravnivån, om du inte själv vill byta till ett säkrare och mer miljövänligt alternativ.

Text: Ulrika Juto

Fakta: Tips för en bättre brasa

Genom att elda på ett bra sätt kan du minska utsläppen med upp till 50 procent. Gör så här när du ska tända en brasa:

  • Använd lagom torr ved och absolut inte impregnerat trä eller avfall. Veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår. Ved som tagits in bör eldas inom någon vecka. Om veden blir för torr brinner den fort vilket kan öka utsläppen.
  • Använd helst braständare eller fint huggna vedträn när du ska tända. Undvik tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförsel.
  • Lägg ett par större vedträn underst och några mindre ovanpå. Korslägg veden luftigt. Placera tändmedel i toppen av brasan. Tänd brasan och låt kaminluckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna. När flammorna är borta, lägg på 2-3 vedträn. Lägg dem luftigt och gärna i kors. Ha spjället öppet och justera när lågorna dragit igång igen.
  • När du eldar rätt brinner brasan med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas. Från skorstenen sys röken inte, förutom då det är kallt ute.

Källa: Naturvårdsverket