Stora mörkertal i farlig hjärtsjukdom
Drygt 200 000 människor lever med obehandlat förmaksflimmer i Sverige i dag. En hjärtsjukdom som förutom försämrad livskvalitet medför en kraftigt ökad risk för stroke. Nya beräkningar, som Riksförbundet HjärtLung tagit fram inför Hjärtemånaden 2014, visar att mörkertalet är mycket stort.
Svensk akuthjärtsjukvård håller världsklass och den stora majoriteten av dem som drabbas av en hjärtinfarkt överlever och kan återgå till ett bra liv. Men det är många som lider i det tysta.
Under Hjärtemånaden februari riktar Riksförbundet HjärtLung därför ljuset på mörkertalen i hjärtvården.
Ett exempel är den dolda folksjukdomen förmaksflimmer, där många som skulle behöva strokeförebyggande behandling inte får det. Detta gäller i särskilt hög grad kvinnor, de som tidigare haft en stroke och de med den allra högsta beräknade strokerisken.
SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) räknar med att minst 300 000 människor, motsvarande 4 procent av den vuxna befolkningen, lever med förmaksflimmer i dag. (Se bifogad tabell över förekomst.) Med tanke på att endast 42 procent av de drygt 209 000 kända fallen hämtar ut blodproppsförebyggande läkemedel finns det omkring 200 000 människor med förmaksflimmer som saknar strokeskydd.
– Sjukvården måste hitta ett strukturerat sätt att hitta människor med flimmer. Och när de hittas måste de ha behandling enligt de nationella riktlinjerna, säger Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung.
Med start på torsdag den 6 februari i Jönköping kommer Riksförbundet HjärtLung att besöka fyra landsting och ett län för att diskutera hjärtvården från akut- till eftervård.
För mer information:
Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung, 073-914 51 24
Pär Hommerberg, projektledare, Riksförbundet HjärtLung, 08-55 606 203, 073- 633 62 02
Magnus Östnäs, pressansvarig, Riksförbundet HjärtLung, 073-633 62 03
Läs hela pressreleasen Stora mörkertal i farlig hjärtsjukdom på vår pressida
Läs debattartikel "Screena för farligt flimmer" på Dagens Medicin
Hjärtemånaden 2014 – Från ambulans till eftervård
För det nionde året i rad uppmärksammar Riksförbundet HjärtLung februari som Hjärtemånaden. Vi håller öppna Rundabordssamtal med landstingens hälso- och sjukvårdspolitiker. Det övergripande temat är hur hjärtvården fungerar i respektive landsting. Från ambulans till eftervård.
Alla Rundabordssamtal är öppna för allmänheten och inleds klockan 17 med en föreläsning om förmaksflimmer. Klockan 18.30 inleds Rundabordssamtal med landstingspolitiker.
Mer om några av Hjärtemånadens teman:
Förmaksflimmer
Den vanligaste hjärtrytmrubbningen bland vuxna svenskar. De vanligaste symtomen är trötthet, orkeslöshet, "dåligt flås" samt besvärande, ofta snabb, oregelbunden hjärtklappning. En del upplever symtomen som handikappande medan andra har minimala symtom eller inte ens är medvetna om att de har flimmer (s.k. tyst flimmer). Vid förmaksflimmer är risken att drabbas av stroke cirka 5 gånger högre per år än hos personer utan förmaksflimmer. Därför är det av stor vikt att patienten får effektiv strokeförebyggande behandling. Om alla nydiagnostiserade och de med obehandlat förmaksflimmer, som bedöms kunna behandlas, skulle få blodproppsförebyggande behandling med de nya antikoagulantia, gör Socialstyrelsen beräkningen att redan efter tre år skulle samhället spara 206 miljoner medan landstingets kostnader skulle öka med 131 miljoner kronor. På ett 20-årsperspektiv ökar landstingens kostnader till 158 miljoner medan samhällets kostnader, framförallt för minskad strokesjukvård, skulle minska med drygt 3,4 miljarder kronor.
Hjärtsvikt
Vad gäller hjärtsvikt visar en ny svensk studie på allvarliga brister i svensk hjärtsviktsvård där hälften av hjärtsviktspatienterna behandlas enbart i primärvården och får inte bedömning av en hjärtsviktsspecialist. Färre än fem procent av patienterna med hjärtsvikt har tillgång till avancerad hjärtsviktspacemaker och ännu färre får hjärtpump eller hjärttransplantation.
Sekundärprevention
Behandlingen av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av en ny hjärtkärlsjukdom; blodtryck, blodfetter, rökfrihet och motion, där endast 1 av 5 klarar målen enligt Swedeheart 2012. Här finns mycket att göra. Bland annat visar Riksförbundet HjärtLungs egen forskningsstudie SPICI att hjärtvården behöver se över hur man informerar patienterna efter en hjärthändelse.