Utöka patientens rätt att välja vård

"Det är dags att utöka patientlagen och inrätta en nationell väntelista inom slutenvården. Genom att låta patienternas valfrihet omfatta både öppenvård och slutenvård kan de välja den sjukvård som är effektivast och bäst. Det gynnar kvaliteten och ger ett mer likvärdig vårdutbud över hela landet.

Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. En viktig del i lagen är patientens möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande oavsett hur vårdutbudet ser ut i patientens hemlandsting.

Patientens rätt till information och delaktighet har också stärkts. Syftet är att tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Vi som representerar Läkarförbundet och flera patientföreningar anser att patientlagen är ett litet men otillräckligt kliv i helt rätt riktning. En modern patientorienterad hälso- och sjukvård ser varje patient som en unik människa som självklart ska vara delaktig i beslut om sin egen vård. Ambitionsnivån när det gäller patientens reella valfrihet måste dock höjas betydligt om patientlagens intentioner ska bli verklighet.

För det första bör rätten att söka vård i hela landet omfatta såväl slutenvården som öppenvården. När fritt vårdval gäller över nationsgränserna i Europa finns inte längre något giltigt skäl för att patientens valmöjligheter ska begränsas inom det svenska sjukvårdssystemet. Då öppenvården kan vara väl så komplicerad som slutenvården är också ekonomiska argument svaga. Dessutom gynnas även slutenvården av att det uppstår en viss konkurrens om patienterna, som driver på kvalitetsutvecklingen och ökar incitamenten att aktivt tillhandahålla för patienten relevant information. Vi föreslår därför att regeringen snarast lägger ett lagförslag till riksdagen om att utveckla patientlagen så att patientens valfrihet även omfattar slutenvården.

För det andra anser vi att en nationell väntelista bör inrättas – en väntelista som möjliggör för patienten att jämföra både väntetider och medicinsk kvalitet och service över hela landet. Reell valfrihet kräver bra information att bygga valen på. I dag saknas både uppgifter om väntetider och möjlighet att jämföra medicinsk kvalitet och service på många håll inom sjukvården.

Alla skulle tjäna på att en mer heltäckande väntetidsstatistik fanns lätt tillgänglig. Utifrån ett patientperspektiv borde det vara självklart att få välja den vård som verkar effektivast, det vill säga att kunna ställa sig i den kö som är kortast och som mest sannolikt leder till önskvärd vård med bäst resultat. Väntetiden är självklart inte den enda men väl en högst relevant faktor när patient och läkare ska planera vården.

Ur professionens perspektiv vill man gärna få mått på hur verksamheten står sig i förhållande till andra enheter. Även hur länge patienterna behöver vänta på operation hos olika vårdgivare är högst relevanta uppgifter. Och i fortsättningen – vad är det som gör att vissa sjukhus har kortare väntetid eller lyckas bättre? Väntelistan ger ökade förutsättningar att identifiera och åtgärda flaskhalsar som stoppar upp fungerande vårdflöden.

Vi föreslår därför att Socialstyrelsen ges ansvaret att utveckla den nationella väntelistan. Myndigheten bör snarast få regeringens uppdrag att hämta in och sammanställa uppgifter om väntetider och vårdkvalitet från huvudmännen, och tillsammans med uppgifter från Öppna jämförelser och kvalitetsregister bygga en plattform på webben som gör informationen lättillgänglig för alla, samt att se till att listan kontinuerligt uppdateras.

Webbplattformen gör det också möjligt att erbjuda patienter viss vägledning om behandlingsmetoder i anslutning till listan.

En heltäckande valfrihet i kombination med nationell väntelista menar vi skulle ge betydande kvalitetsförbättringar, öka transparensen och insynen i vården samt bidra till ett mer likvärdigt vårdutbud över landet. Särskilt stor nytta skulle det göra inom sjukvårdens krisområden.

Ett tydligt exempel är cancervården, där patienter i dag erbjuds vård med oacceptabelt långa väntetider, och skillnaderna mellan olika landsting och regioner är stora.

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund
Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna, förste vice ordförande 
Läkarförbundet
Ove Andersson, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen, andre vice ordförande Läkarförbundet
Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige
Calle Waller, vice ordförande, Prostatacancerförbundet
Tina Norgren, ordförande Psoriasisförbundet
Beryl Svanberg, förste vice ordförande Reumatikerförbundet
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Läs artikeln på Dagens Samhälles sida.