Starka muskler i tonåren ger längre liv

Tonåringar som i enkla muskeltester visat sig vara svaga i händer, knän och armar, löper en ökad risk för att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Muskelstyrka hos tonåringar – En viktig markör för hälsa

En ny studie från svenska, finska och spanska forskare har visat starka samband mellan muskelstyrka hos tonåringar och risken för för tidig död. Studien, som är den största i sitt slag i världen, omfattar över 1,1 miljon tonåringar i åldrarna 16–19 år.

Över 20 års uppföljning

Data för studien samlades in från svenska mönstringsundersökningar där tonåringarnas muskelstyrka i armar, händer och ben mättes. De följdes sedan via Socialstyrelsens dödsorsaksregister i genomsnitt under 24 år. Under den perioden avled 26 145 av studiedeltagarna.

Större muskelstyrka – Lägre risk

Resultaten visade att de starkaste tonåringarna, med bäst muskelstyrka, hade en 20–35 procent lägre risk att dö under uppföljningsperioden. De dödsorsaker som kunde kopplas till muskelsvaghet var främst självmord och hjärt-kärlsjukdomar.

– Muskelstyrka är en viktig riskmarkör för både självmord och hjärt-kärlsjukdom, säger Finn Rasmussen, professor vid Karolinska Institutet.

Muskelstyrka och fysisk aktivitet

Även om studien fokuserade på muskelstyrka och inte specifik fysisk aktivitet, är det väl känt att motion spelar en avgörande roll för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och depression. Forskarna kunde dock inte fastställa i vilken utsträckning de muskelstarka tonåringarna också var fysiskt aktiva.

Muskelstyrka – lika viktigt som blodtryck och BMI

Muskelstyrka visade sig vara lika tillförlitlig som BMI eller förhöjt blodtryck när det gäller att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom eller för tidig död. Detta gör att muskelstyrka kan användas som en självständig riskmarkör, något som kan vara viktigt för framtida vård och hälsoundersökningar.

Hur ska vi använda denna kunskap?

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Spanska ministeriet för vetenskap och innovation, och publicerades nyligen i British Medical Journal. Resultaten väcker nya frågor kring hur vi kan använda denna kunskap för att förbättra folkhälsan.

Finn Rasmussen föreslår att enkla muskelstyrkemätningar skulle kunna bli en rutinåtgärd på vårdcentraler och skolhälsovården, precis som blodtrycksmätning.

Muskelstyrka tidigt i livet

Det är viktigt att bygga upp muskelstyrka tidigt i livet. Fysisk aktivitet formas ofta som ett beteendemönster redan i barndomen. Föräldrar som är aktiva tenderar att ha barn som också rör på sig.

Men alla barn växer inte upp med aktiva föräldrar, och i dagens samhälle spenderar många ungdomar mycket tid framför skärmar. Därför har skolidrotten en viktig roll i att lära barn och unga vikten av kontinuerlig fysisk aktivitet.

Fakta: Stillasittande ökar risken för för tidig död

  • Enligt Världshälsoorganisationen är fysisk inaktivitet den fjärde största orsaken till för tidig död i höginkomstländer.
  • En studie från Folkhälsoinstitutet visar att unga sitter stilla längst tid av alla åldersgrupper.
  • Stillasittande beteenden uppgår i snitt till 9,3 timmar per dag, medan vi bara ägnar 0,7 timmar åt hälsofrämjande fysisk aktivitet.