För många har stress blivit likställt med negativ stress. Negativ stress innebär ett för högt stresspåslag där vi under en längre tid känner att kraven är för stora jämfört med våra möjligheter. Det finns även positiv stress, som är hälsobefrämjande.
Stress är en naturlig del av livet, men långvarig stress kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan, särskilt för hjärtat, kärlen och lungorna. Genom att förstå vad stress är, hur den påverkar kroppen och hur man kan minska den, kan vi minska risken för en rad sjukdomar och förbättra vår livskvalitet.
Stress är kroppens naturliga reaktion på en utmaning eller hot, och kan i korta perioder vara en positiv kraft som hjälper oss att prestera bättre. Detta kallas "bra stress". Men när stressen blir långvarig utan tillräcklig återhämtning blir den skadlig, så kallad "dålig stress".
Denna typ av stress kan leda till en mängd negativa effekter, som förhöjt blodtryck, sömnproblem, magbesvär och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Stress påverkar hjärtat och kärlen på flera sätt. En allvarlig konsekvens av långvarig stress är det så kallade "takotsubo-syndromet", även känt som brustet hjärta-syndrom.
Det är en form av hjärtsvikt som ofta drabbar kvinnor efter extrem emotionell stress, där hjärtat tillfälligt sviktar och visar symtom som liknar en hjärtinfarkt. Trots att tillståndet ofta är övergående kan det vara farligt och i vissa fall livshotande.
Stressens effekter märks inte bara hos äldre. Studier visar att unga personer också påverkas starkt av långvarig stress. Studierna betonar att även unga människor, som ofta upplever hög press i skolan och arbetslivet, kan få ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Att minska sin stress kan inte bara förbättra ditt mentala välbefinnande, utan också minska risken för en rad sjukdomar, såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck och lungbesvär.
Stress ökar produktionen av stresshormoner som kortisol och adrenalin, vilka kan skada blodkärlen, höja blodtrycket och påverka immunförsvaret negativt.
Människor som hanterar stress väl har några gemensamma strategier. De är bra på att sätta tydliga gränser och skapa tid för återhämtning, vilket minskar stressen på både kort och lång sikt.
De ser också till att få in regelbunden fysisk aktivitet, vilket hjälper till att sänka nivåerna av stresshormoner. Utöver detta använder de ofta mindfulness eller andra avslappningsmetoder för att vara mer närvarande i stunden och hantera stressiga situationer bättre.
Det som är bra på stress tillåter sig att:
Men framför allt påminner de sig ofta om vad som är viktigt i livet och prioriterar detta.
Genom att tillämpa dessa strategier kan vi alla lära oss att hantera stress effektivare och skydda vår hälsa.
Läs mer om mindfullness - medveten närvaro
Långvarig stress kan få både fysiska och psykiska effekter. Om kroppen ständigt är i beredskapsläge kan det leda till trötthet, ångest, sömnsvårigheter och i värsta fall utbrändhet.
Genom att minska stressen i ditt liv kan du ge kroppen möjlighet att återhämta sig och minska belastningen på hjärta och kärl, vilket i sin tur leder till bättre hälsa och minskad risk för allvarliga sjukdomar.
Det finns många sätt att hantera och minska stress. Här är några konkreta råd:
Sjuksköterskan Sofie Olofsson från Bromma var bara 39 år när hon fick en stresspasm i hjärtat. – Jag arbetade 175 procent, var konstant stressad och tog mig inte tid att motionera och ta hand om mig själv, säger hon.
